Klicka på bilden för att komma till bildbanken

Senast uppdaterad 2013-01-19

BIRKIR FRÅN RALLARBACKEN



BIRKIR FRÅN RALLARBACKEN:

(Birkir betyder björk.
Dessutom är det en sammanslagning av hans föräldrars namn.)

Född 28 maj 2004
Far: Bikar frá Holum
Mor: Blika från Onödan (Mormor: Mora frá Hála)
Fux med ljus man och svans, samt bläs.
Halvbror med Silki (samma pappa).
Dessutom kusin med Silki (deras mammor är halvsystrar)!
Gaei är (halv-)morbror till Birkir. (Gaei och Blika har samma pappa.)

Birkir är en go ”liten” gubbe, som passar perfekt i min verksamhet.
Lugn, snäll och trygg - precis som jag vill ha mina hästar! Dessutom så är han en rejäl häst; han var 146 cm i mankhöjd redan som fyraåring! Det känns bra med en stor häst, när det kommer stora ryttare.

Birkir föddes i hagen nere på andra sidan banvallen, uppe i skogsbacken.
När jag kom dit på morgonen så såg jag Gaei stå uppsträckt som en stolt ledarhingst/pappa. Jag förstod direkt att något hade hänt – och det had det ju:
I mossan låg en liten Birkir, nyfödd!
Torr och trött, med hela familjen runt sig i en ring: Mamma Blika, moster Amira och mormor Mora.
Gaei höll alla andra hästar på ordentligt avstånd, ingen skulle få komma i närheten av hans nya familje-medlem!

Blika hade så mycket mjölk, att Birkir inte hade kommit åt att dia. Juvret var sprängfyllt, medan spenarna var små och inbäddade i juvret, så han hade inte fått något grepp om spenarna. Jag fick hjälpa till att mjölka ur så han skulle få ett bra grepp.
Gissningsvis hade Birkir försökt så många gånger, att han tillslut hade givit upp, för han var inte intresserad av att försöka att dia mer!

Vi fick försöka ta hem honom, och det var inte så lätt... En flock nyfikna unghästar sprang runt oss hit och dit, och ”de närmast sörjande” ville försvara fölet och jaga bort inkräktarna. Det var lite rörigt, men tillslut fick vi över honom till en annan hage, där det var lugn och ro.

Jag hade en gammal nappflaska kvar efter Axel, och den hämtade jag.
Vi mjölkade ur lite, men han ville inte ha nappflaskan heller! Det kändes lite oroligt ett tag, men efter mycket stök och bök, försökte han i alla fall dia igen, och då gick det bra!

Två dagar efter Birkirs födelse så föddes halvbrorsan Silki. De två har växt upp tillsammans, och är nästan oskiljbara!

Birkir visade inte så fina gångarter i hagen under sin uppväxt; ”mest grisepass”.
Det ändrade sig ganska direkt när han började ridas. Han blev en helt annan häst, med lätt framdel och mjuk, böljande tölt! Inte så vild (egentligen ganska lat...), men underbart perfekt för de som kommer hit och vill prova på islandshästar!
Han har fått ärva gamla Glods box och sadel, och jag tror att med tiden kan han kanske ta över hennes roll som bästa nybörjarhästen också...(?)
Tillbaka